Turkiet fortsթƒԹ)tter fթƒԹԳrneka folkmord

Hundratusentals armenier miste livet under fթƒԹԳrsta vթƒԹ)rldskrigets brutala fթƒԹԳrfթƒԹԳljelser i nuvarande թƒԹԳstra Turkiet. De flesta historiker kallar det fթƒԹԳr folkmord, men Turkiet hթƒԹ(ller fast vid sin fթƒԹԳrnekelsepolitik.

թ§Չ‚-Չ€œթ§Չ‚-Չ€՛Den turkiska regeringens vթƒԹ)gran att erkթƒԹ)nna fakta թƒԹ)r naturligtvis ett stort problem, sթƒԹ)ger Taner Akcam, turkisk historiker verksam vid Clarkթ‚Թ՟universitetet i USA och en av vթƒԹ)rldens frթƒԹ)msta experter pթƒԹ( den armeniska frթƒԹ(gan. Han թƒԹ)r en av de fթƒԹԳrsթ‚Թ՟ta turkiska akademiker som թƒԹԳppet bթƒԹԳrjade diskutera folkmordsfrթƒԹ(gan.

I flera bթƒԹԳcker har Taner Akcam beskrivit de ohyggligheter som utspelades nթƒԹ)r hundratusentals armenier tvթƒԹ(ngsdeporterades frթƒԹ(n sina hem i թƒԹԳstra Anatolien under fթƒԹԳrsta vթƒԹ)rldskriget och թƒԹ(ren strax dթƒԹ)refter.

MթƒԹ(nga mթƒԹԳrdades pթƒԹ( plats, medan andra miste livet nթƒԹ)r de i stora kolonner tvingades ut pթƒԹ( lթƒԹ(nga, dթƒԹԳdsbringande marscher mot թƒԹԳkenomrթƒԹ(den i Syrien.
Andra kristna minoriteter som greker och assyrier/syrianer drabbades ocksթƒԹ( av den etniska rensningen. Uppgifterna om hur mթƒԹ(nga som dog varierar, frթƒԹ(n cirka 800թ§Չ‚-Չ€՛000 upp till 1,5 miljoner.

Enligt Taner Akcam var det en systematiskt planerad aktion, med en tydlig ordergivning frթƒԹ(n hթƒԹԳgsta ort i Istanbul till lokala guvernթƒԹԳrer i provinserna. Bevisen har han hittat i det osmanska rikets gamla arkiv i Istanbul.

թ§Չ‚-Չ€œթ§Չ‚-Չ€՛Den turkiska regeringen hթƒԹ)vdar ibland att vi inte vet vad som hթƒԹ)nde, att det saknas kunskap. Men det թƒԹ)r fel. I stora drag har vi en ganska klar bild av vad som hթƒԹ)nde. DթƒԹ)remot saknas fortfarande detaljkunskap om utvecklingen i vissa provinser. DթƒԹ)r krթƒԹ)vs mer forskning.

թƒՉ€žr du den ende forskare som anvթƒԹ)nt de osmanska arkiven?

թ§Չ‚-Չ€œթ§Չ‚-Չ€՛Nej, det թƒԹ)r jag inte. Det finns flera andra historiker som gjort det, men de tillhթƒԹԳr den sթƒԹ( kallade fթƒԹԳrnekelseskolan. De har bara lyft fram material som passar deras egna intressen.

Den officiella turkiska historieskrivningen blundar inte fթƒԹԳr att hemskheter intrթƒԹ)ffade i թƒԹԳstra Anatolien vid den hթƒԹ)r tiden թ§Չ‚-Չ€œ men man betonar att det pթƒԹ(gick ett vթƒԹ)rldskrig, att det osmanska riket var angripet frթƒԹ(n flera hթƒԹ(ll och att det inte bara var armenier som drabbades. Turkar, kurder och andra grupper led ocksթƒԹ(.

Och man fթƒԹԳrnekar konsekvent att det skedde ett folkmord.

Snart hundra թƒԹ(r har gթƒԹ(tt sedan de hթƒԹ)r hթƒԹ)ndelserna intrթƒԹ)ffade och mթƒԹ(nga frթƒԹ(gar sig varfթƒԹԳr det moderna Turkiet sթƒԹ( envist hթƒԹ(ller fast vid sin fթƒԹԳrnekelselinje. Skulle inte landet tjթƒԹ)na i internationellt anseende pթƒԹ( att en gթƒԹ(ng fթƒԹԳr alla reda ut det armeniska traumat? Svaret mթƒԹ(ste delvis sթƒԹԳkas i den politiska ordning som rթƒԹ(dde vid tiden fթƒԹԳr folkmordet.

Den osmanske sultanen var i stort sett maktlթƒԹԳs och det sթƒԹԳnderfallande imperiet styrdes av de sթƒԹ( kallade ungturkarna, ett turknationalistiskt parti som gripit makten i en statskupp nթƒԹ(gra թƒԹ(r tidigare.

NթƒԹ)r den turkiska republiken grundades efter kriget fick mթƒԹ(nga fթƒԹԳre detta ungturkar ledande positioner i den nya administrationen. DթƒԹ)rmed fanns en kontinuitet mellan ungturkarna թ§Չ‚-Չ€œ som var politiskt ansvariga fթƒԹԳr folkmordet թ§Չ‚-Չ€œ och den nya republiken, nթƒԹ(got som i sig թ‚Թ՟anses ha fթƒԹԳrsvթƒԹ(rat ett erkթƒԹ)nnande.

Ett annat problem som bromsar ett erkթƒԹ)nnande թƒԹ)r kompensationsfrթƒԹ(gan. Stora fթƒԹԳrmթƒԹԳgenheter թ§Չ‚-Չ€œ inte minst mark och byggnader թ§Չ‚-Չ€œ թƒԹԳvertogs av turkar och kurder nթƒԹ)r armenierna hade fթƒԹԳrdrivits eller dթƒԹԳdats. Dagens armenier vill ha ersթƒԹ)ttning fթƒԹԳr denna fթƒԹԳrlorade egendom, och frթƒԹ(gan drivs av bթƒԹ(de Armenien och armeniska exilorganisationer.

թ§Չ‚-Չ€œթ§Չ‚-Չ€՛Ekonomin skulle nog gթƒԹ( att lթƒԹԳsa. Den mer politiskt laddade frթƒԹ(gan թƒԹ)r svթƒԹ(rare, sթƒԹ)ger Taner Akcam.

Samtidigt pթƒԹ(gթƒԹ(r en dynamisk politisk utveckling i Turkiet, vilket pթƒԹ( sikt kan fթƒԹ( bթƒԹ)ring pթƒԹ( den armeniska frթƒԹ(gan. De senaste tio թƒԹ(ren har landet styrts av premiթƒԹ)rministern Recep Tayyip Erdogan och hans AKP, ett parti med rթƒԹԳtterna i en islamisk, icke-nationalistisk tradition. MilitթƒԹ)rens politiska makt թ§Չ‚-Չ€œ som traditionellt har varit mycket stark i Turkiet թ§Չ‚-Չ€œ թƒԹ)r till stor del bruten och det politiska livet har reformerats pթƒԹ( en rad omrթƒԹ(den. Det har ocksթƒԹ( borgat fթƒԹԳr en ny syn pթƒԹ( historien, inklusive den armeniska frթƒԹ(gan.

Men bara delvis.

թ§Չ‚-Չ€œթ§Չ‚-Չ€՛NթƒԹ)r det gթƒԹ)ller frթƒԹ(gan om folkmord driver AKP samma linje som sina fթƒԹԳregթƒԹ(ngare. Men mycket annat hթƒԹ(ller pթƒԹ( att fթƒԹԳrթƒԹ)ndras till det bթƒԹ)ttre, sթƒԹ)ger Cengiz Aktar, professor i sociologi vid Bahcesehiruniversitetet i Istanbul.

Han menar att Turkiet befinner sig i en process dթƒԹ)r det civila samhթƒԹ)llet inte bara ifrթƒԹ(gasթƒԹ)tter utan ocksթƒԹ( fթƒԹԳrsթƒԹԳker թƒԹ(tererթƒԹԳvra den egna historien.

Det hթƒԹ(lls seminarier och konferenser, och i medierna debatteras minoriteternas villkor pթƒԹ( ett sթƒԹ)tt som var omթƒԹԳjligt fթƒԹԳr inte sթƒԹ)rskilt lթƒԹ)nge sedan. Detta gթƒԹ)ller inte minst armenierna.

թ§Չ‚-Չ€œթ§Չ‚-Չ€՛Mycket av den nationalistiska drթƒԹԳmmen har rasat samman. I dag vթƒԹ(gar muslimer vara muslimer. Armenier, kurder, turkar och andra etniska grupper sթƒԹԳker թƒԹԳppet sina historiska rթƒԹԳtter. Och sanningen om det armeniska folkmordet թ§Չ‚-Չ€œ alla tabuns moder i Turkiet թ§Չ‚-Չ€œ թƒԹ)r en mycket viktig del i denna process, sթƒԹ)ger Cengiz Aktar.

Lars BostrթƒԹԳm

lars.bostrom@dn.se

dn.se

Be the first to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published.


*