Assembly of Armenians of Europe: Brev till statsministern
թՉrade statsminister Fredrik Reinfeldt!
Efter mer թԹ)n 10 թԹ(rs debatt och motioner i Sveriges Riksdag erkթԹ)nde Sveriges Riksdag թԹ)ntligen massakerna pթԹ( armenier, assyrier, syrianer, kaldթԹ.er och pontiska greker 1915 som folkmord. Alla berթԹԳrda folkgrupper och demokrativթԹ)nner runt om i vթԹ)rlden blev glada.թԹ Vi armenier fթԹԳrvթԹ)ntade att statsministern i ett av vթԹ)rldens mest demokratiska lթԹ)nder skulle stթԹԳdja kampen fթԹԳr rթԹ)ttvisa, demokrati och fred. TyvթԹ)rr blev vi besvikna pթԹ( statsministerns stթԹ)llningstagande. Vi blev թԹ)n mer fթԹԳrvթԹ(nade nթԹ)r statsministern ringde till Turkiets premiթԹ)rminister och beklagade Riksdagens beslut. I turkisk press tolkas samtalet som att Sveriges statsminister ringde och bad om ursթԹ)kt.
SթԹԳndagen den 14 mars sade statsministern i radio att svenska regeringen ska analysera riksdagens beslut թ§Չ-Չ men att med honom som statsminister kommer inte regeringen att fթԹԳlja riksdagens tillkթԹ)nnagivande och erkթԹ)nna folkmordet. (Dagens Eko, sթԹԳndag 14 mars 2010,kl 15.13).
թՉrade statsminister!
FթԹԳr att fթԹԳrstթԹ( hur viktigt det թԹ)r att vթԹ)rna om de mթԹ)nskliga rթԹ)ttigheterna bթԹԳr vi lթԹ)ra oss av historien.
Det fթԹԳrsta dokumenterade folkmordet i modern tid թԹ)gde rum under 1915, i slutet av fթԹԳrsta vթԹ)rldskriget, gentemot armenier i VթԹ)stra Armenien (nuvarande թՉstra Turkiet).
թ§Չ-ԹUngturkarnas frթԹ)msta krigsmթԹ(l var det osmanska Turkiets թԹ(terfթԹԳrening med turkiska Kaukasien och Centralasien. Precis i mitten av det planerade pan-turkiska imperiet lթԹ(g en monstruթԹԳs skamflթԹ)ck vid horisonten- den armeniska hթԹԳgplatթԹ(n, som beboddes av gott och vթԹ)l mer թԹ)n tvթԹ( miljoner kristna icke-turkar. De stod i vթԹ)gen թ§Չ-Չ och skulle i vederbթԹԳrlig ordning och vid lթԹ)mpligt tillfթԹ)lle eliminerasթ§Չ-Թ. (ur boken թ§Չ-ԹArmenier ett folk i exilթ§Չ-Թ fթԹԳrfattare David Marshall Lang).
Ungturkarna la grunden fթԹԳr en թԹԳppen rasistisk ideologi som senare kom att anvթԹ)ndas av Adolf Hitler. Nazisterna lթԹ)rde sig och inspirerades av ungturkarna men kunde knappast nթԹ( lթԹ)ngre i grymhet. Det skulle visa sig vara թԹԳdesdigert att glթԹԳmma det fթԹԳrsta folkmordet.
թ§Չ-ԹJag har givit order till mina dթԹԳdsenheter att utan nթԹ(d och barmhթԹ)rtighet utplթԹ(na mթԹ)n, kvinnor och barn av den polsktalande rasen. Endast pթԹ( detta sթԹ)tt kan vi erhթԹ(lla det livsrum vi behթԹԳver. NթԹ)r allt kommer omkring, vem kommer idag ihթԹ(g utrotningen av armenierna?թ§Չ-Թ sade Hitler i sitt tal vid invasionen av Polen den 22 augusti 1939)( Ur Klas-GթԹԳran Karlssons bokթ§Չ-Թ Armenien frթԹ(n berget Ararat till det bergiga Karabachթ§Չ-Թ).
Den 24 april varje թԹ(r samlas armenier vթԹ)rlden թԹԳver fթԹԳr att hedra minnet av offren fթԹԳr folkmordet. I թԹ(r թԹ)r det 95- թԹ(rsdagen av folkmordet.թԹ Turkiet fթԹԳrnekar թԹ)n idag efter 95 թԹ(r, att ett folkmord ska ha skett.
Nu hotar Turkiets Statsminister att slթԹ)nga ut 100 tusentals armenier. Det pթԹ(minner om den politik som Ungturkarna anvթԹ)nde fթԹԳr att fթԹԳrinta armenier och andra folkgrupper i Turkiet.
Vi anser att folkmordet 1915 pթԹ( armenier, assyrier, syrianer, kaldթԹ.er och pontiska greker inte bara angթԹ(r historiker utan թԹ)ven politiker och inte minst Sveriges statsminister.
Att ingen regering i Sverige tidigare valt att erkթԹ)nna detta som ett folkmord թԹ)r vidare ocksթԹ( i hթԹԳgsta grad ett politiskt stթԹ)llningstagande som berթԹԳr, fթԹԳrutom alla armenier, assyrier, syrianer, kaldթԹ.er och pontier vթԹ)rlden թԹԳver, utan ocksթԹ( ett stort antal svenska medborgare som թԹ)r թԹ)ttlingar till offren fթԹԳr folkmordet.
թՉrade Statsminister!
Europeiska parlamentet, FN:s kommission, թԹԳver 20 lթԹ)nders regeringar och parlament, samt flera internationella institutioner har erkթԹ)nt folkmordet pթԹ( armenier och andra folkgrupper. De har ocksթԹ( uppmanat Turkiet att erkթԹ)nna detta och att fթԹԳrsթԹԳka kompensera offren fթԹԳr sina fթԹԳregթԹ(ngars brott.
Den senaste uppmaningen kom den 11 mars 2010 frթԹ(n Sveriges hթԹԳgsta beslutande organ, Svenska Riksdagen.թԹ Det var mթԹ)rkligt att ingen av talarna pթԹ(թԹ regeringssidan antydde att det skulle saknas tillrթԹ)cklig kunskap omթԹ folkmordet. Ett bevis pթԹ( att svenska folket vթԹ)l vet om folkmordet och թԹ)r villigt att ta stթԹ)llning fթԹԳr rթԹ)ttvisa, demokrati och mթԹ)nskliga rթԹ)ttigheter.թԹ NթԹ)r frթԹ(gan om erkթԹ)nnande av folkmordet 1915 var uppe fթԹԳr beslut i riksdagen 2006 stթԹԳdde թԹ)ven Statsministern vթԹ)ldigt tydligt erkթԹ)nnandet av folkmordet i Turkiet.
թ§Չ-ԹMan kan i och fթԹԳr sig diskutera om politiker skall skriva historia, men svenska riksdagen har genom att erkթԹ)nna folkmordet gjort det svթԹ(rare fթԹԳr Turkiet att fortsթԹ)tta sin statliga fթԹԳrnekandekampanj. Dessutom har den indirekt pekat pթԹ( det orimliga i att en modern europeisk stat som Turkiet hթԹ(ller en historisk osmansk folkmordsregim om ryggen. Riksdagens beslut anknyter till en idag allmթԹ)nt omfattad insikt om att varje fթԹԳrsoningsprocess mթԹ(ste bթԹԳrja med ett erkթԹ)nnande frթԹ(n alla inblandade parter i ett folkmordթ§Չ-Թ. skriver Klas-GթԹԳran Karlsson, professor i historia. Vi fթԹԳrvթԹ)ntar oss att statsministern ska stթԹԳdja den sida som har fթԹԳrlorat liv, egendom, kultur och rթԹ)tten att existera och leva i fred i ett land dթԹ)r deras fթԹԳrfթԹ)der har bott i tusentals թԹ(r innan de nya hթԹ)rskarna erթԹԳvrade den.
Statsministern och Utrikesministern Carl Bildt var oroade fթԹԳr att erkթԹ)nnandet av sanningen och strթԹ)van fթԹԳr rթԹ)ttvisa endast skulle ge nթԹ)ring թԹ(t de odemokratiska krafterna, men det har visat sig att en annan lթԹ(ngsiktigare bild bթԹԳrjat trթԹ)da fram.
Nu har fler rթԹԳster hթԹԳjts innanfթԹԳr Turkiet fթԹԳr en թԹ)ndring pթԹ( den statliga fթԹԳrnekelsen och accepterandet av det som omvթԹ)rlden och i synnerhet Turkiets vթԹ)nner USA och Sverige pթԹ(talar alltmer hթԹԳgljutt: erkթԹ)nn sanningen om Folkmordet 1915.
Den regeringsvթԹ)nliga tidningen Zaman skrev att թ§Չ-ԹTurkiet beskyller alla andra fթԹԳrutom sig sjթԹ)lvթ§Չ-Թ medan Hurriyet skrev om den uddlթԹԳsa policyn om att bestraffa lթԹ)nder som erkթԹ)nt folkmordet. Myndigheterna uppmanades bթԹԳrja konsultera arkiven istթԹ)llet fթԹԳr att fortsթԹ)tta med de officiella թ§Չ-ԹfթԹԳnekelsesagornaթ§Չ-Թ. Flera skribenter och redaktթԹԳrer pթԹ( turkiska tidningar publicerade liknande artiklar.
PթԹ( 95-թԹ(rsdagen av folkmordet, den 24 april, hade man fթԹԳr fթԹԳrsta gթԹ(ngen i Istanbul en թԹ(minnelseceremoni, genom en tyst demonstration. Den 24 april skedde i Ankara en konferens om folkmordet, dess fթԹԳrnekelse och konfrontation dթԹ)r թԹ)ven den svenske historikern professor David Gaunt deltog.
Den svenska regeringen borde fթԹԳlja riksdagens beslut och stթԹԳdja de goda krafterna i Turkiet som uppenbarligen թԹ)r hթԹԳgst kapabla till att skilja rթԹ)tt frթԹ(n fel.
I թԹԳver 17 թԹ(r har Turkiet blockerat Armenien genom att stթԹ)nga grթԹ)nserna. Orsaken till att fթԹԳrsoningen mellan Turkiet och Armenien drթԹԳjer թԹ)r i fթԹԳrsta hand de oacceptabla villkoren frթԹ(n turkiska sidan, som vill tvinga armenier att inte strթԹ)va efter erkթԹ)nnandet av folkmordet eftersom Turkiets historia թԹ)r թ§Չ-Թklar och renթ§Չ-Թ som թ§Չ-Թhimmelnթ§Չ-Թ enligt Turkiets statsminister.
Vi թ§Չ-ԹAssembly of Armenians of Europeթ§Չ-Թ tror pթԹ( Sverige och har stora fթԹԳrvթԹ)ntningar att landet fortsթԹ)tter att spela en viktig roll i vթԹ)rlden genom att stթԹԳdja de svagas och de behթԹԳvandes rթԹ)ttigheter.
թՉrade statsminister
թՉver en million armenier i Europa och inte minst svensk-armenier fթԹԳrvթԹ)ntar sig att Sverige och andra europeiska lթԹ)nder hjթԹ)lper Armenien och dess befolkning, som nu pressas hթԹ(rt av sina grannlթԹ)nder, nթԹ)mligen Turkiet och Azerbajdzjan, som vill ha allt utan att ge nթԹ(gonting. Att den senaste fթԹԳrsoningsprocessen misslyckades թԹ)r ett bevis pթԹ( detta.
Vi թԹ)r sթԹ)kra pթԹ( att Sverige kan bidra, inte minst i demokratiseringsprocessen som pթԹ(gթԹ(r, i bթԹ(da lթԹ)nderna.
Assembly of Armenians of Europe
OrdfթԹԳrande: Garo Hakopian
Stockholm, 2010-04-28
E-mail: Garo.Hakopian@aaeurop.com
FթԹԳr info:
Kopia till detta brev skickas till media.
Be the first to comment