November 22, 2019

Anders Q Björkman: Varför klarar inte Löfven det som Macron kan?

Vad är det som är så svårt för Stefan Löfven, men lätt för Emmanuel Macron? Varför kan Frankrike inrätta en nationell minnesdag för folkmordet 1915, men den svenska regeringen inte ens erkänna att det har ägt rum?

Vid en middag med armeniska organisationer i Paris i tisdags berättade president Emmanuel Macron högtidligt att Frankrike inför en nationell minnesdag för det armeniska folkmordet. Det handlar om den 24 april – just det datum år 1915 då 235 framstående armenier i Konstantinopel, dagens Istanbul, fördes bort och dödades. Händelsen anses vara startskottet för det folkmord som ägde rum i dåtidens osmanska rike.

I Frankrike bor den absolut största gruppen armenier inom EU – statistiken är inte tillförlitlig, men det kan röra sig om en halv miljon. Det bidrar till att de tragiska händelserna 1915 är ett brännande ämne där. Redan 2001 erkände Frankrike folkmordet.

Men inte bara armenier mördades 1915, utan även människor från andra kristna folkgrupper: assyrier, syrianer, kaldéer och greker. Hur många som fick plikta med sina liv är osäkert, men enligt Forum för levande historia handlar det om en miljon armenier och hundratusentals ur de andra folkgrupperna.

De flesta historiker är eniga om att det som utspelade sig i Osmanska riket för drygt hundra år sedan bör betecknas som ett folkmord, men det förnekas av Turkiet.

Om det i Frankrike bor många armenier så finns det i Sverige i dag runt 120 000 ättlingar till de assyrier, syrianer och kaldéer som mördades 1915. Många av dem invandrade på 60- och 70-talen från Turkiet och Libanon, men en stor grupp har kommit de senaste åren på flykt från förtryck och IS-terror i Irak och Syrien.

De välkomnade att Sveriges riksdag på initiativ av den dåvarande röd-gröna oppositionen för åtta år sedan erkände folkmordet 1915. Men de blev bestörta över att S och MP, när de väl kom i regeringsställning, inte genomdriver det som de röstade igenom i opposition.

Statsminister Stefan Löfven lovade under valrörelsen 2014 att så skulle ske:

“Har vi fattat beslut i riksdagen så ska vi naturligtvis fullfölja det”, sa han i en intervju med Assyria TV. Men i valrörelsen 2018 lät det annorlunda. I våras sa han följande till SVT:

“Jag har gjort det jag sa, jag tog det till en utredning, den rapporten visade att det här är en oerhört komplex fråga.”

Frågan är komplex – men varför togs den över huvud taget till riksdagen om det inte fanns en avsikt att genomdriva den i regeringsställning? Kan det vara så att man ville ha assyriska, syrianska och kaldeiska röster, men sedan slippa ta ansvaret för ett svårt beslut, med allt vad det innebär av försämrade relationer och affärer med Turkiet?

Löfvens svikna löfte gav utslag i det senaste valet: de röd-gröna miste sin majoritet i Södertälje, en kommun med många invånare som tillhör gruppen kristna med rötter i Mellanöstern.

De undrar med all säkerhet varför det som är möjligt för en fransk regering skulle vara omöjligt för en svensk? Varför kan Emmanuel Macron, men inte Stefan Löfven?

SvD:s journalistiska värdegrund

Be the first to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published.


*


Add video comment
Բոլոր իրավունքները պաշտպանված են: Մեջբերումներ անելիս հղումը www.aaeurop.com-ին պարտադիր է: Կայքի հոդվածների մասնակի կամ ամբողջական արտատպումը, տարածումը, կամ հեռուստառադիոընթերցումն առանց www.aaeurop-ին հղման արգելվում է:Կայքում արտահայտված կարծիքները պարտադիր չէ, որ համընկնեն կայքի խմբագրության տեսակետի հետ: Կայքը պատասխանատվություն է կրում միայն «Եվրոպայի Հայերի Համագումարի » ի ստորագրությամբ նութերի, կարծիքների եւ դիրքորոշումների համար: All Rights Reserved,4/AAB0Q2qi2hC5WMFScWsapOW0d1ypdvjHSDFgUciTQjW7ImoDTCNLGO4